sista dagen...
Idag var sista dagen på min pappaledighet. I morgon börjar verkligheten, Ivar skall börja på dagis. Inskolning. Han ligger intet ont anande i sin säng nu och drömmer om välling, fri tillgång i städskåpet och chockladpudding. Som tur är så har jag haft honom mycket på öppna förskolan så det lär ju inte bli någon jättekontrast för honom mer än att jag nu SKA hålla mig i bakgrunden.
liiiten röd slända. taget på med tele.
Naaaw
Efter att ha pungat en halv månadslön på en skitvagn från tyskland är det surt att hitta en 30 år gammal emmaljunga på vinden, på landet, som krossar all konkurens.
Bilden är uppochner. Det är en spegelblank sjö...
Nåja, snart är den kanske inte så spegelblank längre...
Undertecknad på bilden, min älskade fästmö knäppte bilderna.
Utsikten från vår terass sista veckorna.
Phåttåshåpp säger du - Ingalunda säger jag. Bara lättat upp träden lite. Det var verkligen nationalromantik på hög nivå denna afton.
Knivig ljusmätning, kapitel 2. Farmor gillar Ivar.
Och Ivar gillar farmor nästan lika mycket som han gillar chockladpudding.
Det är verkligen min son. Ribs på stranden.
Musikmässigt så blir det en stillsam minst sagt melankolisk ballad för att lugna er efter att sett utviket ovan. Jag klassar det som en av världens bästa låtar. Alla kategorier. Speciellt om man är nydumpad, bakis, pårökt, just blivit vräkt och ligger på en naken madrass en kulen novembenatt. Spelar den därför inte så ofta. Men jäklars så bra det är. Toni Iommi ligger troligen bakom mer storverk än alla de andra tillsammans.
Det är alltså Black Sabbath som är upphovsmän till originalet. Här framfört av Cathedral.
Det känns också som att det är sista dagen på sommaren. Så jag avrundar de glesa sommarinläggen med ett sista.
Jag kanske borde varna er att det är lite naket (undertecknad) längre ner i detta inlägg. Så om ni är känsliga för bleka subtilt atletiska kroppar i vackert sommarkvällsljus så klicka vidare.
liiiten röd slända. taget på med tele.
Naaaw
Efter att ha pungat en halv månadslön på en skitvagn från tyskland är det surt att hitta en 30 år gammal emmaljunga på vinden, på landet, som krossar all konkurens.
Bilden är uppochner. Det är en spegelblank sjö...
Nåja, snart är den kanske inte så spegelblank längre...
Undertecknad på bilden, min älskade fästmö knäppte bilderna.
Utsikten från vår terass sista veckorna.
Phåttåshåpp säger du - Ingalunda säger jag. Bara lättat upp träden lite. Det var verkligen nationalromantik på hög nivå denna afton.
Knivig ljusmätning, kapitel 2. Farmor gillar Ivar.
Och Ivar gillar farmor nästan lika mycket som han gillar chockladpudding.
Det är verkligen min son. Ribs på stranden.
Musikmässigt så blir det en stillsam minst sagt melankolisk ballad för att lugna er efter att sett utviket ovan. Jag klassar det som en av världens bästa låtar. Alla kategorier. Speciellt om man är nydumpad, bakis, pårökt, just blivit vräkt och ligger på en naken madrass en kulen novembenatt. Spelar den därför inte så ofta. Men jäklars så bra det är. Toni Iommi ligger troligen bakom mer storverk än alla de andra tillsammans.
Det är alltså Black Sabbath som är upphovsmän till originalet. Här framfört av Cathedral.
Lee Dorrian på sång. Man har nästan svårt att fatta att han en gång frontade i Napalm Death och med dem släppte den mest inflytelserika och brutalaste grindplattan ever; From enslavement to obliteration och det enligt mig ännu bättre släppet: Mentally Murdered ep:n. Hur det lät kan ni höra längre ner, efter Black Sabbaths version av Solitude.
Kommentarer
Postat av: Anonym
tack och farväl, fina och underhållande bloggen! och lycka till med storbarnslivet!
Trackback
